tisdag 25 september 2012

Kvotuttagning Sudan del 3


Förberedelser på plats i Sudan

Det var dags att sätta igång med arbetet redan på morgonen efter att vi kom till Sudan. Vi blev upphämtade av UNHCR:s chaufför och körda till FN-området som låg bakom murar med taggtråd och vakter. Bilen släpptes igenom efter att ha kört igenom en sluss av grindar där säkerhetspersonal tittade under bilen med speglar. Är det inte bara sånt man ser på film?
Det blev ett första kortare möte med UNHCR där vi informerades om hur de arbetar med vidarebosättning och om säkerhetsläget i Sudan. Vi diskuterade också hur vi kommer arbeta tillsammans och var i huset vi skulle ha våra tillfälliga arbetsplatser.
Vidare till ett annat möte i Khartoum, denna gång med Commission for Refugees, COR, som på något sätt är en del av den sudanesiska regeringen och har hand om flyktingfrågor. Vi blev väl mottagna men mötet i sig var ganska stelt. Det kändes som ren formalia med presentation och visitkortsbytande. Men det är väl sådant som rent symboliskt måste göras i sådana här situationer.
Sedan var det dags för lunch och vi åkte tillbaks till FN-området. Skönt med lite tid med bara kollegorna. Några gick till ett kafé en bit bort på gatan, medan jag och en till höll oss på området och gick till kantinen. Den främsta anledningen att vi stannade kvar på området var för att vi hade ”kostymdag” och det kändes inte så bra att gå ut och knalla på gatan i värmen med mörk kostym. Under vårt arbete i Khartoum kom ändå dessa två ställen, FN-områdets kantin och Ozone Café, att bli våra främsta platser för lunch. Det ”turkiska” kaffet med kardemummasmak på kantinen visade sig vara otroligt gott, det bästa under hela resan och ett av det bästa kaffe jag någonsin har druckit.
 
1 sudanesiskt pund.

På eftermiddagen blev det fortsatt briefing med UNHCR. Senare på eftermiddagen åkte vi för att diskutera kvotuttagningen och vissa praktiska saker med den svenske honorärkonsuln. Sent på eftermiddagen for vi tillbaks till hotellet och hade genomgång av dagen och vad som komma skall.  
Under mötet på hotellet drog en av de berömda sandstormarna, haboob, in över Khartoum. Det blev mörkt och mystiskt. Lite domedagsaktigt. Var och en tog det lugnt ett tag och senare på kvällen samlades vi för att äta middag på hotellet. Vi fick också ordnat med de lokala kontantkorten till våra mobiler.
Sandstorm, haboob, drar in över Khartoum. Foto taget från hotellet.
 
Även dagen efter blev upphämtade och körda till UNHCR. (Deras chaufför kom att hämta och lämna oss vid hotellet alla dagar som vi arbetade på UNHCR:s kontor.) Fortsatt möte med UNHCR, bland annat fick vi träffa tolkarna som vi skulle arbeta med under information och intervjuer. Det blev också lite mer genomgång av arbete och säkerhetsläget. Vi tittade också närmare på lokalerna som vi skall använda oss av under arbetet, både intervjurum och där vi skall hålla gruppinformationer. Lokalen där välkomnandet och informationen skall hållas är egentligen någon typ av väntrum. I mitt tycke är lokalen deprimerande och tankarna vandrade till paralleller med ett afrikanskt fängelse (även om jag nu inte har sett något sådant inifrån).

Under dagen blev det också möte på IOM:s kontor (International Organization for Migration.) Det blev en riktigt givande stund, och det mötet hittills som kändes mest seriöst enligt mig. Vidare blev det möte på den svenska ambassaden. Även detta blev ett bra möte med ambassadören och några av de utsända svenskarna. Det blev intressanta diskussioner både om vårt uppdrag och också information om säkerhetsläget i Khartoum och resten av Sudan.
Ambassadörens visitkort.
 
Tillbaks till hotellet och en genomgång av arbetet i stort och smått.  

Idag tog jag min första vätskeersättningstablett. Inte för att jag egentligen kände mig dålig utan mer dåsig. Bättre att förekomma än att förekommas. T har varit förkyld och hängig sedan vi kom till Sudan. J verkar ha känningar av malariatabletterna. Värst drabbad hittills har A-G blivit, idag blev hon illamående och kunde inte göra sin presentation av information till tolkarna. Hon blev dock bättre under dagen.
På kvällen blev det middag i hotellrestaurangen igen. Maten var otroligt god men full kalabalik rådde om vad som gällde med platser, priser med mer. Kypare och deras överordnade i flera led blev inblandade. Det slutade med att de inte ville ha något betalt eftersom kyparen då hade varit tvungen att redovisa att han hade tagit betalt för två rätter som inte fanns… Afrikansk byråkrati? 



 
Tidigare delar av berättelsen:
 
Andra länkar:
 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar